Jag förstår verkligen inte varför jag alltid måste utsätta mig för det här. Det är alltid samma tomma känsla efter och jag blir bara ledsen, jag har lovat mig själv flera gånger att jag inte ska bry mig eller ens lägga tid eller energi på den här situationen..
Jag trodde att du var någon jag kunde lite på,
någon som kände mig,
någon som alltid skulle ställa upp..
Men du har prioriterat annat jag klandrar dig inte. Men du tror säkert att jag ska svälja allt med hull och hår?
Jag vill säga nej, men jag vet att det inte kommer bli så!
Jag hatar det här..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar