Alltså ibland saknar jag tider som varit och människor som jag känt.
Men tydligen är jag inte den människa längre jag en gång var..
Det jobbiga med allt är att när jag ser allt från de perspektiv jag ser idag,
får ni det att se ut och verka som en dålig förändring.
Vägen till den jag idag är kanske var det, men ger ni mig en chans nu?
Nej.. och då funderar jag på om det är era misstag eller mitt.
Om jag går miste om någonting eller om det är ni som gör det?
Nu behöver jag övertalas att det här går.
1 kommentar:
Du är och har alltid varit fantastisk Stina, låt ingen annan få dig att tro att du inte är det. Du är en underbar människa. Jag älskar dig!
Skicka en kommentar