Idag är det jag som drar djupa suckar. Att jag alltid ska ställa till det för mig. På massa olika vis.
Men det är bara att lära sig av sina misstag antar jag. Finns ingen ursäkt, det är bara att stå för det misstag man gör.
Så enkelt är det bara. Men jag ska försöka skaka av mig detta och massa annat som ligger tungt på axlarna.
Det brukar bli lättare i uppförsbackar med mindre packning.
Men även nedförsbackarna går inte lika fort.
Så nu tar vi tag i oss själva?
Rensa lite spöken i garderoben.
Kasta några stenar i havet. Eller i en vit plastbalja.
Bränna några lappar. Be några böner.
Vi gör oss av med dom, så gott det går.
Utan att aldrig glömma dom.
För det är ju faktiskt så att dessa spöken, stenar och lappar.
Har gjort mig till den jag idag är.
Med alla mina fel och brister.
Men alla mina fina och vackra sidor.
Ja, hela jag.
--
Jag börjar smått undra lite varför regninga dagar alltid gör mig till någon sorts hobby-poet.
Nu ska jag sitta här och sucka lite mer och grubbla över livet.
kärlek.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar