onsdag 30 januari 2008

ge mig piller,kaffe&choklad.

Ge mig något som får mig att orka. Jag har ingen lust,vilje eller ork just nu.
Jag vill bara lägga mig i fosterställning och gråta, eller åka hem och lägga mig och läsa en bok och sova bort allt. Precis allt..

Jag har engelska från 13:00 till 15:30. Dööööööööööd åt det..
Men efter jag tagit mig igenom det ska jag hem. Vara ledig i hela 4 dagar och göra allt precis som jag vill.





fuck.

måndag 28 januari 2008

.

Nu kommer jag bara skriva ut allt jag känner, så ni behöver inte läsa om ni inte gör det som tidsfördriv eller något. 


Känslan jag har i kroppen nu gör mig rädd. Jag tror jag är nära en kollaps av något slag. Vad ska jag göra. Jag vill inte säga att det påverkar mig men det gör. Grymt mycket.. tårarna är nära. Men jag har lovat mig själv och mamma att inte visa något. Men vafan, jag har mått så bra på sistone. Så otroligt bra. När jag väl kom över dom starka känslorna för Erik och bestämde mig för att gå vidare så rullade allt på som fan. Men nu händer saker som stoppar pinnar i hjulet, och det gör så ont. För jag vill inte hamna där nere igen! Jag vill vara glad, jag vill vara Stina. men hur ska jag kunna orka när allt annat bara känns jobbigt. 
Jag vill inte att du/ni ska få påverka mig för det är bara fjantigt. Men det är jobbigt, det känns och jag kan inte undvika det. Jag älskar och träna, idag när jag kom hem och gick ner i källaren för att träna lite så började jag. Höll på i en halv timme kanske, sen gick inte. Det tog verkligen stopp jag kunde inte fokusera. Jag börja skaka och helt plötsligt kom gråten.. jag bara satt där å grät och skakade. Jag tog mig i kragen gick upp och tog en cigg, och helt plötsligt var allt lugnt. Men vad grät jag åt? Jag vet inte själv. Just nu börjar jag tvivla på mig själv igen. Tvivla på allt! 
6 kilo lyckades jag gå ner, sen är jag dum i huvudet och börjar att äta skit igen. Vart är jag nu? Jo lika stor igen. Det är nog jag själv som sätter pinnar i hjulet på mig själv. Det är nog jag som aldrig uppskattar något, jag vet inte. Jag vill bara ha någon att prata med. Någon som inte känner mig som aldrig har dömt mig för något misstag jag har gjort. Någon som inte vet vilka misstag jag har gjort som inte vet vad jag ångrar. Någon som kanske kan förstå sig på mig. 
Jag vet inte längre vem jag kan vända mig till, för just nu. Precis för ögonblicket så är jag så ensam så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Men jag vet att jag inte är det.. men just nu är jag det!

Jag, jag, jag.. precis. Jag, vadå?
Inget att komma med.









"Om du har problem, skaffa dig större."




Love /S.


söndag 27 januari 2008

Feest.

Igår var jag helt klart gladast, fullast och drygast. Så ska det vara..
Grymt full när jag kom hem. Helt perfekt lördag.

Det jobbiga är väl nu, mår som en avdankad kossa och kommer inte ihåg allt för mycket från igår. 


Precis som en helg ska vara. 

Puss på det!

fredag 25 januari 2008

Sail away whit me honey.

Jahaja, åter igen en dag har gått i mitt otroliga liv. Härligt!
Hade omprov i matte på allt typ kl 08.30 i morse gick helt okej tror jag. Sen var det rast till 12 så då skrev jag lite på hemtentan och gjorde klart PowerPoint uppgiften. Efter lunchen kom chefredaktören från Vlt och gav oss respons på våra tidningar. Trevkig filur, men jag vart lite rastlös efter ett tag. Sen var det fixa det sista på hemtentan och sen bara skicka iväg. Otroligt skön känsla! Sen gav jag mig ner mot stan för att möta Mikaela och Sandra på Stugan, där vart det firande med en kladdkaka. (A) Vi gick därefter till Disigntorget och köpte present till Emil.
Sen hemåt med tåget, mamma hämtade upp mig och vi satt och pratade. Jag älskar ju henne så mycket!

Vid 17.16 åkte jag till träningen. Inte någon speciellt rolig träning, men skönt att röra på sig.
Efter den älskade duchen och mat i magen åkte jag hem till Fia. Vi kollade på Let´s dance och lite på Troja. Vi åt otroligt goda chips också.. När vi låg och kollade på Troja så somnade vi båda två och efter ett tag väcker hon mig för att hon vill gå och lägga sig. Då var det bara att ta sig i kragen och börja traska hemåt. Mötte Azer och Aki på vägen, så jag följde med till någon "lokal" där Adam och Matte med flera var. Pratade med Grabbsen ett tag sen gick jag hem och nu sitter jag här. Ska gå och lägga mig i min älskade säng. :)


Nu gäller det att TAGGA inför imorgon. Det blir match sen hem till Mixx och mysa lite. Sen vidare på fest och kanske slutar ute vid Borgby men det visar sig! :)

Men jag ska ha så jävla kul imorgon och full ska jag bli. hah!
Glömma allt för en stund och bara leva i ögonblicket. Ååh, härligt!




Tack, Mikaela för att du räddar mina dagar ibland. You are my workingclass Hero!

[L] for love.





en ska till, idag fick jag en fråga av min Mamma;
-Är det bra att vara Stina ibland?

- Det är det alltid, men just nu förutom allt onödigt skit. Så är jag på toppen.

Så som min Mamma lös upp då, det ger mig kraft i en vecka.

torsdag 24 januari 2008

Creating my own prison.

So i held my head up high.





Nu ska jag ta tag i mitt liv. Jag ska gå ner och göra äggmackor och plugga gärnet.
Sen vid halv 9 ska jag ta hand om mig själv och unna mig en efterlängtad solning. :)
Dö, äckliga hemtenta! Den ska vara inne imorgon och jag har bara skrivigt 1 av 3 frågor.
PANIK! men jag får skylla mig själv.


plugg.plugg.plugg.plugg.plugg!






[L] for love.

tisdag 22 januari 2008

So why don´t you slide?

Här sitter jag igen, med miljoner saker att göra egentligen. Men som vanligt kommer min lathet krypande så här efter skolan. Suget av att göra absolut inget som har med skolan att göra.. Utan bara göra saker som jag vill göra istället för att måste. Men jag vet att samvetet och axlarna skulle vara så mycket lättare efter att ha gjort alla skol måsten. Men jag skjuter upp allting istället. Åååh! Bra jobbat, Schtin.



Jag slutade ca 10 över 1 och vad gör jag? Jo sitter här i skolan och gör ingenting. Jo retar mig på de patetiska livet som terrar mig på bilddagboken, jag vill bara säga: kom och döda mig då istället för att säga saker men inte våga göra nått. Skulle jag träffa dig och fråga dig vafan du håller på med skulle du nog inte ens våga säga majs. För du ser mig i ögonen, och då blir du nog feg ditt äckel. Jag älskar ju verkligheten och livet när folk håller på såhär. Om du tror att du kommer trycka ner mig så kan du ju bara glömma det direkt. Jag skrattar åt dig!
Något positivt ska ni få höra nu, jag ska fan uppskatta något nu så ni slipper läsa negativa saker hela tiden.
ehm, jag ska sända radio kl 5 därför sitter jag kvar här. Det ska bli rätt så kul, inte speciellt taggad men ska bli skoj iaf. Hoppas jag.


Nu ska jag gå och ta en tagga till cigg, lyssna på Creed och snacka skit med Mikaela.




Hejdå, L for love.
Förlåt Mkea.

torsdag 17 januari 2008

Jag vill bara gråta just nu, bara lägga mig ner och gråta. Jag är blek,ful och har ont i höfterna.
Så enkelt är det.

måndag 14 januari 2008

StinaStinaStinaStinaStina

Idag har jag rört på mig, först på idrotten körde rätt hårt sen match.
stolt över mig. Ja!


Jag vill inte längre, jag tycker det är jobbigt. Ensam? Ordet är ju till och med deprimerande..


Inget och skriva, helt värdelöst.

söndag 13 januari 2008

Jag är stark nog själv, vindarna vänder.

Nu sitter jag här igen och har ångest. Ångest för att jag inte har gjort hemtentan som ska vara inne den 25. Men jag kan bara skylla mig själv!

Igår var det en helt konstig dag, den var bara konstig. Idag har jag bara moffat och kolla på rulle med mamma och min kvinna.
Min kvinna sov hos mig i natt, mysigt. När vi vakna låg vi kvar i sängen typ 2 h och det var så jävla mysigt och kung. lycka.















Brinn historia, brinn!

lördag 12 januari 2008

ååååååh..

Snälla gud, ge mig styrka.
Det här är jag i ett nötskal.





Hur ska jag få dig att se mig?

fredag 11 januari 2008

männsikor.

Jag har sett så många olika människor. Varför lägger vi aldrig märke till vad vi ser? Varför låter vi allt bara passera.

Jag har sett människor som levt helt helt "vanligt" liv, men mått så dåligt ändå.
Jag har sett människor som levt ett liv som en dag är helt borta och allt bara går sönder.
Jag har sett människor som kallar mig saker som hora men är så svaga att dom inte kan stå för det och se mig i ögonen.
Jag har sett människor som en gång sagt att dom älskat mig men sen ändå huggit mig i ryggen.
Jag har sett människor som lämnat mig för att sen komma tillbaka.
Jag har sett människor som jag har sett upp till bli knarkare.
Jag har sett människor vars liv jag aldrig skulle klara av att leva.
Jag har sett människor bli överraskade och förvånad över vem jag är.
Jag har sett människor..


jag har sett. Men jag har ändå sett så lite.
Men har jag någon gång försökt förstå? jag vet att jag har gjort allt i min värld att försöka förstå. Om jag tänker efter hur bra känner jag mina vänner? Hur kommer livet bli för vissa personer som jag redan är orolig för?
Men det som är jobbigast av allt är vilket stöd är jag och har jag varit. vilket stöd kommer jag att vara?
Jag tänker lägga märke mer och försöka bry mig och stötta alla mer.



Klockan är 02.49 och börjar seriöst undra vad det är som händer med mig!
Jag hatar dom här tankeställarna som kommer ibland. Fan!













Vem är jag?