Här sitter jag med gråten i halsen. Tårar på mina kinder och ett hjärta som gör ont. En känsla av svek och besvikelse.
Jag visste att denna dag skulle komma. Ett avslut, var det vi behövde. Jag vet att hoppet är det sista som lämnar människan. Men vad finns det att göra? När alla broar är brända, när alla ord har sagts, när för många tårar rullat?
Det går till en viss gräns sen finns det inte så mycket att ge längre. Jag tror att det tar stopp någonstans oavsett hur mycket man vill att det ska gå. För det har jag velat, varje dag när vi var tillsammans och även nu efter.
Men jag kan inte längre.. det är över nu. Allt hopp om oss är släckt. Men ingen känner mig som du, så för evigt är du min vän och jag vet att jag inte ljuger när jag säger att jag kommer aldrig att sluta älska dig. Så enkelt är det. Oavsett vad alla andra säger.
Jag vill dig allt gott vissa stunder, andra stunder vill jag döda dig. Vissa stunder hatar jag dig och andra älskar jag dig.
Det tyder bara på en svart historia. Men jag och du vet att vi hade många lyckliga stunder tillsammans. Det är dom jag kommer att försöka fokusera på, så jag någon gång kan förlåta dig. För det känns inte som att det någonsin kommer ske. Inte just nu iallafall.. det är ju därför det inte fungerar. Det vet vi ju, du och jag.
Du har gjort mig stark, på gott och ont.. verkligen. Men nu får vi se till att vi kan bygga en vänskap på något sätt. För jag går ifrån allt detta nu. Det är över, som sagt. Helt fullt ut nu. Du kan sluta hopps och jag kan sluta tro.
Vi börjar om från 0 som vänner. Om det går.. vi försöker.
Jag vet inte vart jag vill komma med detta. Jag ville skriva av mig. Få allt ur mig. Men det känns inte längre som att jag kan använda denna blogg till det jag vill. Skriva av mig.. om hur jag känner, mår och tänker. Men ändå så är det ju faktiskt jag själv som väljer. Folk får tycka vad dom vill. Men just nu känns det som hela grejen är förstörd.
Men alla ni där hemma som följer denna och som faktiskt är mina vänner, jag saknar er och skulle just nu behövt varenda en av er..
2 kommentarer:
<3
Älskade Du! Vissa avslut är nödvändiga och tunga, för att kunna gå vidare. Du finns i mitt hjärta o tankar. Har du kvar ditt Norgenr som vi fick förrut?
Massa kärlek!! Pling
Skicka en kommentar