Det enda jag tänker på idag är.. Förklaringens läkande kraft.
Att oavsett vad jag får för svar på en fråga, vilket svek en annan människa gör mot mig eller varför saker sker. Så måste jag veta varför. Varför du gjorde så, varför du svarade så, varför jag inte fick till det?
Utan att veta varför kan jag aldrig riktigt släppa saker. Som ett svek t.ex. så länge jag inte får förklaringen varför personen gjorde si eller så kan jag inte heller förlåta. Det kanske är en av mina svaga sidor. Men det är bara så jag fungerar. Jag tror på helt 100% på förklaringens läkande kraft.
Jag tror också att det alltid finns en förklaring på saker. (Självklart finns det undantag, som Gud eller spöken t.ex.)
Men att det går inte att svara såhär:
- Varför gjorde du så för?
- Jag vet inte.
Vafan? Klart att du veta varför du gjorde så. Du ville det? Du kände att du behövde? Du klarade inte av att säga nej?
Finns alltid en förklaring till varför du väljer att göra saker. Eller ja, oftast iallfall. Men då funderar jag ju också genast på varför folk säger att dom inte vet när dom innerst inne vet. Av rädsla skulle jag tippa på. Att folk som oftast inte vågar stå för det dom gjort. Konflikt rädda.
Ja, vissa saker kan man fan tänka på i evigheter utan att bli ett dugg smartare.
Nu ska jag fortsätta rensa min garderob och fundera ännu mer.
L, for love.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar