Äggmacka. Vilken otrolig rätt. Vet inte riktigt vart jag ska ta vägen. Om, mot all förmodan, en kille skulle bjuda hem mig på middag (dejt) och jag kommer dit. Det är fint dukat, massa tända ljus, kanske lite rosenblad strött på golvet och bordet och på tallriken ligger det ett knäckebröd med majonäs, ägg och salt. Plus att ägget är sådär exakt på gränsen från löst till hårt. Då har han mitt hjärta i en liten låda. Då, har han fått mig direkt! Rakt av hade jag gift mig med honom!
Så, inte helt otippat så sitter jag och äter just äggmacka. Jag insåg just också hur otroligt fort jag äter.
Nästan som om jag vore rädd att husnissen ska komma bakifrån och sno min macka. Så bäst att jag trycker i mig hela direkt, utan att tugga för att vara på den säkra sidan.
Stina, vafan?
Någon gång ska jag köpa en pizza och ta tid hur lång tid det tar för mig att äta den. Bara för att se.
Det personer som känner mig vet att jag äter som sagt, som om jag vore rädd att någon skulle ta min mat.
Nu ska jag hälla i mig mitt kaffe, jag menar någon kan dricka upp det (!), och efter det bege mig bort till kollektivet och städa. Så att jävla Sindre inte kan få en krona.. så rent ska jag göra det.
JävlaSindre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar