lördag 20 december 2008

Operation.

Jaha ja, haft jul lov sen i.. onsdags tror jag. Kommer inte ihåg så mycket.
Men har iaf haft en grymt jobbig vecka, i torsdags så var det sista droppen.
Jag och mamma åkte ner till vårdcentralen och fick en remiss till akuten,
så jag och min älskling åkte in dit vid 4. Låg på en säng till kl 6 ungefär och då kom den första läkaren bara förbi och fråga om jag hade ont och sen fick jag smärt stillande.
Jävlar i min lilla låda vad bra allting vart efter de! ha ha.
Vid 8 började det avta och jag fick panik ungefär och en ny dos kom.
Vid 10 fick vi ett rum sen var det fyra olika människor som kom in och frågade saker och grejer. Sen fick vi iallafall veta att jag skulle bli opererad under natten någon gång och troligtvis bli kvar under natten..
Krille var kvar till tolv och mamma kom in och vände igen ungefär för operationen skulle inte bli försen vid 4 men vart av vid 7.
Grymt konstig känsla att bli sövd alltså, herregud.
Men sen fick jag vara kvar hela dagen för jag fick inte åka hem försen en läkare kommit och pratat. Fick vänta iaf 6 timmar ungefär. Men sen kom han iaf och sa: ja, det är bara att åka hem.


Kom hem igår vod 6 tiden, är helt slut i kroppen och har grymt ont i musklerna.
Tror att jag dragit på mig en jävla förskylning också.. Men..


God jul för fan.

fredag 12 december 2008

Jag vet att du sover känner värmen från din hud bara lukten gör mej svag.
Men jag vågar inte väcka dej nu Jag skulle ge dej allting du pekar på, men bara när du inte hör vågar jag säga så.
Jag kan inte ens gå utan din luft i mina lungor jag kan inte ens stå när du inte ser på och genomskinlig grå blir jag utan dina andetag.
Min klocka har stannat, under dina ögonlock fladdrar drömmarna förbi inuti är du fjäderlätt och vit.
Och utan ett ljud mitt hjärta i din hand har jag tappat bort mitt språk det fastnar i ditt hår.
Vad vore jag utan dina andetag .

tisdag 9 december 2008

I only wanna be whit you.

Ja, vafan! Mitt liv rullar på som aldrig förr, verkligen.
Jag är glad och lycklig och jag skiter i alla er männsikor som drar ner mig, ni är inte värda min energi nu.

Det du gjorde i lördags har jag väntat på länge Jessica.. det känns så jävla skönt.
Jag förlåter dig helt ut. Vi skiter i det där och jag hoppas du kan förlåta mig med.
Jag tycker fortfarande om dig lika mycket! :)

Sara, Ellén, Linn och ni andra tjejer i skolan. Vad skulle jag göra utan er?
Ni har gjort mig till den jag är idag. Jag är så glad över att jag har er så jag inte kan finna ord till det. Jag kallar det äkta vänskap. Vi accepeterar varandra i alla lägen och vi lämnar aldrig någon i sticket. Ni gör mina dagar tjejer! All kärlek till er.

Mitt liv just nu är verkligen sådär som man strävar efter när man är längst ner i mörkret. Jag känner glädje hela tiden och någon varm känsla i hjärtat! För mig så är det underbart, för andra kan det vara skönt, för vissa är det irriterande för dom vill bara trycka ner mig. Men fingret åt er era jävlar!

Något som för mig betyder så otroligt mycket det är min underbara pojkvän Kristian fucking Lindholm. Jag hade aldrig trott att vi skulle stå här idag, tillsammans, du och jag.
Jag är så glad och du är min. Jag tycker så fruktansvärt mycket om dig älskling.
Det ända just nu som kan vara lite jobbigt är nog att det är ganska mycket i skolan, vilket gör att jag inte orkar så mycket när jag kommer hem. Lite tråkigt..


Men nu ska jag bara köra,
kör bara kör. Yeah! :)

måndag 24 november 2008

Nothing compares to you.

Här sitter jag med trårar i ögonen och försöker komma på hur jag ska skriva ner allt jag vill.

Allt handlar om dig, trårarna är för att jag tycker verkligen om dig så mycket.
Du är den som jag tänker på varje vaken sekund, varje timme och varje dag.
Du ger mig så mycket som någon annan aldrig har.
Du får mig att hitta mod och hopp..
Mitt liv kretsar kring dig nu älskling, men glädje.
Jag hoppas att jag har gett mig in i nånting som kommer hålla.
För jag vet nog i grunden att alla problem vi kommer stötta på, kommer vi klara tillsammans.

För älskling, du är ljuset i mitt liv just nu..
och du har mig.



---

mina älskade vänner,
jag älskar er till mitt sista andetag.

torsdag 20 november 2008

Okej.

Visst, okej, mm, jaja, okej! Åhh..
Du sårar mig, du gör mig besviken och gör mig arg.
Varför väljer du de su vet förstör ditt liv?

Ditt val, men jag älskar dig!



---
Du får mig att känna mig trygg och du får mig att må bra.
Du är bland det bästa jag vet och du gör mig lycklig..
Äntligen, ja äntligen så kan jag säga att du är min.
Du är min man, min kille, min pojkvän, min käraste.. du är min.
Din luft får mig att känna som jag flyger fram. Fan killen du är bäst!

Du ger mig känslan av lycka i hela kroppen och jag tycker om dig så mycket.

---

Skolan, måste jobba ingen gör något vettigt. Så nu blir det få röven ur vagnen och se till att något blir gjort.


Värdelöst, värdelöst..

måndag 10 november 2008

Varför?

Varför måste jag alltid tvivla på allting och framför allt mig själv..

Varför kan jag inte bara njuta av stunden och livet som det är nu utan att undra vad som kommer hända?

Varför måste jag jämnt fundera över vem jag egentligen är istället för att bara vara?

Varför måste jag hela tiden tänka på allt dåligt jag gjort alla fel val jag har gjort istället för att tänka på allt det bra jag har gjort?


Varför vill jag alltid förändra mig själv?


Jag vill bara inse vem jag är och hur jag är, varför kan jag inte till låta mig att göra de?


---


Den här känslan värmer hur fruset mitt hjärta än är.
Ni räddar mina dagar allt för ofta.
Ni är bäst tjejer.

In your arms.

Mhm, nu har jag skickat in allt som skulle varit klart i fredags. ( Grymt hård dunk i ryggen på mig själv) Känns underbart! :)
Likaså planerade jag och Linn små flickornas träning fram till Jul, känns också grymt bra.
Spelade match i lördags och vann så jävla skönt. Kändes verkligen som jag spelade grymt bra om jag får säga det själv. Har nog inte spelat så bra på jävligt länge! :)

Du, du.. du och du. Det ändå som kretsar i mina tankar, underbart! Saknar dig varje sekund.. saknar din underbart trygga röst och hela dig. Fan du får mig att må så grymt bra!
Men när det händer så som de hände igår, när jag blir så konstig är nog för att helt plötsligt så inser jag att jag inte kan bete mig så. Känns som du känner att de då är så många år mellan oss och som att jag endast är dryg.
Då kommer jag på mig själv och blir fundersam, du tror jag blir sur. Men jag är eller blir inte det. Jag blir återigen rädd.. Rädd för att det jag hoppas på aldrig ska hända eller att du går din väg.



Men fan, du är bäst!




Sara Lund, du är störd vet du de? haha.

torsdag 6 november 2008

Panik.

Jag har panik, på alla möjliga konstiga sätt.
Panik för att jag inte har gjort uppgifterna som ska vara inne imorgon. Åter igen samma sak som alltid, måste skärpa mig.
Panik, för att det ibland känns som jag inte räcker till för någon eller till något.

Panik, för att det här med dig och mig, du och jag, vi, oss.. tillsammans. Jag vill så mycket, jag blir rädd för att du inte ska förstå hur du får mig att må och känna. Du är vad mitt liv, tankar och drömmar kretsar om nu. Men det är positivt, helt klart.

Panik, för vad som kommer hända med mitt liv efter studenten och hur all vänskap och band jag har med vad jag kallar mina vänner på Kopparlundsgymnasiet.
Panik, för att ni inte ska förstå hur mycket jag skulle offra för eran skull och hur mycket jag verkligen uppskattar er och tycker om er.

Men all den här paniken jag känner är inte negativ, verkligen inte. Jag svävar på rosa moln ( förutom det här med skolan då)..


---
Sitter i skolan för övrigt och ska skriva Analys och Reflektion om radio projektet, vilket jag har haft en vecka på mig att göra. Men har inte gjort de, har haft lite annat för mig helt enkelt. :)
Ska också skriva en uppgift i organisation och ledarskap, säger bara en sak..
dö åt Iris, varför alltid krångla till allt?

Men dags att bita i de sura äpplet eller vad fan man säger, sen blir det hem och umgås med mamma och efter det vet man aldrig? :)









Jag vill alltid finnas till för er,
jag vill alltid hjälpa er,
jag vill alltid vara er vän,
jag vill aldrig svika er.
Jag älskar er.

tisdag 4 november 2008

oh,yeah.

Nu är radioprojektet i stort sett över. Känns typ grymt bra eftersom det gick åt helvete..
Men vi styrde upp det och räddade det som gick att rädda så att säga. hehe.
Ig på matteprovet också känns ju helt värdelöst, för innan provet så kändes det som jag förstod och kunde grejen lixom.
Men tydligen så ska man ju verkligen inte ropa hej försen man hoppat över ån.

Lovet är också avklarat vilket är lite tråkigt, för det gick för snabbt.
Med 4 underbara dagar i Rättvik och välidigt underbara dagar hemma.
Nu rullar det på, du får mig helt klart att inte tänka på det som tynger mig..
Du får mig att må bra..

Ska bli bättre på att skriva..Men har fullt upp :)


Du får mig att skina.

torsdag 30 oktober 2008

Okej, jag ger mig.

jag tänker låta allting bara hända nu. Jag har ingen kontroll över oss längre..
Jag vågar släppa nu för jag vill se vad som händer.
Du får allt att kännas så lätt och jag glad över att du finns där.
Fyfan, du är underbar!
Jag ger mig, du har mig..



Åker till Rättvik snart, om typ 1 timme. Ska bli jävligt roligt men kommer vilja hem lite också.
Ett helt underbart lov har de varit, verkligen. Jag har bara varit och tagit det lugnt.


Jag är sämst på att blogga så nu skiter jag i det här, känns ändå fett ovärt.

tisdag 21 oktober 2008

Jaha, aha.

Där satt den, eller hur man ska säga..
Nu har jag kommit underfund med vad det är som ligger bakom dom flesta av mina problem och bekymmer och min ångest.

Det var väldigt jobbigt att inse vad det var, för alla har varnat mig. 
Så många gånger speciellt dom som själva vet, men jag har alltid sagt att det aldrig skulle hända mig och att jag vet var gränsen går.
Men jag har inte vetat det för så skulle det aldrig vara som det är idag. Då skulle jag kunna få så mycket ogjort.
Jag tänker vara tyst om det här, om vad det är, inför vissa personer. För jag vet vad det skulle bli för åsikter och tankar.
Men jag tackar Kg-folket för så otroligt mycket, ni kommer hjälpa mig ur det här och tillbaks på banan. Jag vet det! <3

I natt sov Sara hos mig och medan jag var och tränade lagade hon mat till oss. Tacos, så underbart gott. Jag är så glad att jag har dig. Du ställer upp och gör så mycket för mig ska du veta! Jag älskar dig bruden! :)
I morgon blir det KG mys hos mig med dom närmaste, ska bli underbart och en utmaning för mig. Men ni hjälper mig, ni gör det som alla andra inte gör. Ni vet vad som gäller.. jag älskar er fan!

Alexandra Eriksson, jag vet att vi glidit ifrån varandra.. 
Men vi är sånna som alltid i slutet kommer tillbaka till varann. Du vet de.
Jag finns här precis som förut hun. Tveka aldrig!
Flyg min ängel.



Nu blir det en given rök och en given dusch, sen iväg på litet äventyr.
Puss!

tisdag 14 oktober 2008

yey!

Nu händer det!
Tappade mig själv, motivationen och kontrollen för ett tag sen.
Kom inte på det först efter några månader iaf det här med mig själv och kontrollen över mina handlingar.

Men nu händer det, jag har börjat på ny kula igen med viktväktarna efter en helg med endast synder.
Som t.ex. just nu sitter jag med en kalas god Smoothie som jag har tillverkat helt ensam. Alltid trott att den skiten inte var min grej. Men som Mikaela skulle sagt: Jäklar i min lilla låda vad gott det var! :) 
Hallon, Lättfil och Lättmjölk.. ist för en godis påse. Heja mig? :)
Jag tror nog allt att jag ska bjuda Mikaela på den sån här när hon kommer på besök nästa gång. 
Jag har tagit beslut om att helt klart skära ner på alkoholen i mitt liv, festandet, alla ångestfyllda fylla grejer. Jag mår ju bara dåligt av det.. och jag behöver inte det jag söker i att vara full. Jag kan vara lika rolig utan och helt klart mycket snällare och klokare. Slut med ångest fyllda söndagar, med massa misstag från dagen innan!

Tagit ett till beslut, som jag inte vill skriva om här. Vet aldrig vem som läser! :)
Träningen, nu ska jag bara köra på. Fan, allt känns så bra! :)

--
att du kom tillbaka och bad om ursäkt
betyder nog mer för mig än du kan ana
tack, jag har saknat dig
--

jag börjar hitta mig själv igen, få tillbaka kontrollen över mitt liv.
Tänker inte heller tänka på vad som hänt och vad jag gjort under denna svacka. 
Historia nu!

Puss.

söndag 12 oktober 2008

Flugjävlar.

Sliten tjej, no more drugs for me.
Totalt jätte äcklig idag.
Totalt jävla slut.
Totalt bakfull med världens tyngsta betong keps.
Totalt bakfull-ful.
Totalt illamående.
Totalt vidrig..

Jag har varit ute och klampat omkring i skogen med min mamma idag.
Gick inte så bra, varken för henne eller mig. Rätt kul.

Äckliga små flugor överallt, jag blir så trött..
dö, bara dö.

helt ointressant.



puss.

fredag 10 oktober 2008

-

Haft en våldigt mysig dag.
Vaknade och åkte ut till Kvranskogen och gick en sväng med mamma.
Övningskörde lite, sen åkte vi ner och handla och åt lunch på nya kina resturangen. Skit gott! Typ som spicy hot. nice!
Sen hyrde vi film och åkte hem och tittade på den, den var helt värdelös men själva grejen var mysig. Att det bara var jag och mamma!


Jag är så jävla stolt över dig, du kommer klara det här. Men jag tror att det är förstort alltihop för att jag ska förstå hur svårt det är för dig. Men jag ska följa dig hela vägen och hjälpa dig så gott jag kan.
För jag kommer alltid älska dig.
Du är mitt allt och du har gjort mig till den människan jag är idag..

Jag älskar dig Mamma.

lördag 4 oktober 2008

Du, jag, ni &vi?

Nu tänker jag skriva av mig.. behöver det.

Jag vet verkligen inte vad det är för punkter du trycker på, men du får mig att gråta över saker som jag trodde jag skulle klara utan en tår. Som t.ex Mikaelas flytt..
Jag vet inte vad det är du gör som får mig att känna mig så unik efteråt och hur jag känner att jag kommer klara det här. Hur du får mig att välja rätt väg och göra rätt val. Du får fram det bästa av mig, Tack.
Tack, Liling!

Jag känner att jag behöver det här med att engagera mig mer i kyrkan. För det får mig att hitta tillbaka till mig själv, eller kommer hjälpa mig. Jag är på väg det kommer.. förr eller senare. Men dom gångerna verkligeheten, samvetet, känslorna och tankarna hinner ikapp. När brytpunkten är nära så vet man inte vart man ska ta vägen, vad man ska göra eller vem man ska vända sig till. Hur gör man då för att få stopp på dom tankarna som kommer och mörkret som lägger sig över ens sinne och hjärna. Jag har satt stopp för det nu, jag tänker inte och jag vill inte alls falla ner. Jag tänker inte göra det, jag vill verkligen inte. Inte igen!
Men en sak är helt säker att utav svackorna i våra liv lär vi helt klart oss nånting utav dom och blir starkare individer.
Men även om allt verkligen känns helt åt skogen och allt är verkligen meninglöst, så kommer punkten när allt vänder och går mot det ljusa. Någon förr eller senare så kommer det att vända. För till slut har man nått det djupaste i hålet, man han nått botten och då går det inte att göra nånting annat än att ta sig i kragen och jobba sig uppåt..

Jag lovar alla som kallar mig sin vän och som jag själv anser är mina vänner. Att jag ska verkligen hjälpa er upp.. jag ska lyfta upp er så mycket jag orkar och kan.
För jag vet känslan själv. Ni ska veta:

You never walk alone.

Jag ler, jag är glad. Jag försöker sprida glädje, Jag gör så gott jag kan. Men ibalnd känns det som om jag inte tjänar något på det. Jag ger folk en bild av mig själv, jag försöker få folk att skapa en positiv bild. Men det verkar inte som att det lönar sig, ibland. Speciellt när känslan av ensamhet dominerar. Vilket den gör..
Jag önksar att jag kunde få saker jag gjort, val jag gjort och vägar jag tagit i mitt liv ogjort. Så folk inte skulle döma mig för dom misstag som finns i min historia.
Jag önskar att folk kunde ändra bilden och åsikten om mig.
Jag vill ha mycket ogjort, men utan allt som finns i min historia skulle jag aldrig vara den jag är idag. Jag är bra precis som jag är, ibland iallafall.. hoppas jag









önskar jag.


/s.

torsdag 2 oktober 2008

Jag älskar dig, vännen.







Fred Neil sjunger ”Everybody´s Talking” och det är vad alla gör.

Sjunk inte, sjunk inte ner gå ut och var glad!

Om du tvivlar, om du tvekar, sitt inte bara där rör på dej!

Om din dröm har dött, sjunk inte gå ut och var glad!

Var glad att du lever, var glad att nån annan är där som kan höra dej, se dej .

Var glad att du andas ännu .

Var glad att du finns,

Gå ut och var glad, din jävel!

Gå ut och var vacker och stolt hela vintern.

Gå fort och le genom shoppingcentrat.

Du kan om du vill, sluta nu, inte sen.

Dra ett streck och gå vidare .

Livet väntar därute .

Gå ut och var glad! Vad ska du annars ha allt det här till?



Jag älskar dig, Alexandra.
Jag vill inte se dig såhär.. vad som än händer och
vad som än snurrar i dina tankar.
Så ställer jag alltid upp!
Du är min ängel, aldrig utan dig..



/S.

Jag hatar dig.

Jag gör det, men ändå inte. Inte på något sätt alls..
Jag hatar dig bara för att du är du och gör mitt liv så otroligt mycket mer komplicerat än vad det behöver vara.

Jag tycker om dig för mycket egentligen, alldelses på tok för mycket.
Jag njuter dom där stunderna när det bara känns dom det är vi som existerar i varandras armar. När vi ligger där i sängen och jag känner hur ditt bröster nuddar min rygg varje gång du andas in. Jag känner verkligen hur jag njuter av att känna dina andetag mot min nacke, eller din hand runt min midja. Jag vet att du accepterar mig och tycker om mig för den jag är..

Dom absolut underbaraste stunderna är när vi ligger i sängen med våran grymma musik och pratar. Pratar om allt möjligt, hur jag känner din blick på mig när du får mig att skratta..
Jag blir varm inombords.. men tills slut kommer den bittra verkligheten ikapp mig.
Jag inser helt plötsligt att det här är förbjudet, vi får men vi båda vet att det inte går.
När jag inser det vill jag bara lägga mitt huvud på ditt bröst och aldrig gå därifrån.
Fan, jag hatar dig! Varför måste du göra såhär? Vi sa ju..
Du svävar i mina tankar 24/7, bara för att allt det här är förbjudet..

Du är ett svin, du är verkligen det.

onsdag 1 oktober 2008

Igen!

Fyfan, Halsfluss igen? jag förstår inte.
Och fitt läkarna vägrar skriva en remiss så jag får slippa det här. Har alltid halsfluss fyfan!
Jag har nog käkat helt klart 8 pencilinkurer på typ 2-3 år. Det är mycket, och alla för halsfluss.

Lite roligt att jag har blivit sjukskriven nu. hehe, tills nästa tisdag. Men hoppas på att få gå till skolan snart! Jag ligger endast framför tv.. äter lättfil, dricker alvedon brus, äter halstabletter och tittar på tv. Väldigt långtråkigt. Febern börjar gå ner - Jag älskar när man är på alvedonens högsta punkt om jag säger.

Underhåll mig.
Jag vill kramas.


---
Jag vet inte vart detta är på väg. Vad är det för bubbla medelanden du ger mig. Ena stunden så andra si. Jag vet inte hur jag ska göra, du är ju underbar verkligen. Men du gör mitt liv så mycket svårare..
Jag vill vara där, men det går inte. Jag vill vara där i din famn och bara känna din värme och underbara doft.
Men allt sånt är förbjudet.



förbjudet.

tisdag 23 september 2008

Om du vill vara med är det bara att räkna 3..

Jag blir orolig, ledsen och frusterad för absolut ingenting. Jag är glad för detta har hänt.
Men jag blir rädd att jag till slut står ensam kvar och ser er gå er väg.. Jag vill verkligen inte!
Jag måste sluta, jag kan inte hålla på såhär.. Fan, förlåt.


Jag har tappat mig själv, någonstans på vägen.
Jag vet inte längre vem jag är eller vad jag gör. Jag har tappat kontrollen, den otroligt viktiga kontrollen. Fan, det bara fuckar sig.. Jag är inte längre den "självsäkra" person jag varit. Jag vet inte längre vem jag själv är. Det känns jobbigt och jag vill inte att det här ska hända igen.. När jag en gång i tiden hittade mig själv och var säker på vem jag hade vart och framför allt. Vart jag hade mig själv..
Jag hatar att tvivla på mig själv och allt det här.. Fan.



Jag älskar er oerhört, så otroligt högt älskar jag er vänner..
Nu behöver jag er mer än någonsin tror jag. Snälla, hjälp mig att hitta mig själv igen.
Jag vill inte ha det så här.

söndag 21 september 2008

Hmm.

jag har saknat ditt skratt
jag har saknat ditt hår
jag har saknat att ringa ibland
och berätta om hur det går
det har tidvis gått bra
tidvis har skakandet lagt sig
ibland har jag vaknat på morgon
och gjort det jag ska

men jag har saknat din hand
har saknat din röst
ensamma dar har jag saknat ditt huvud
mot mitt bröst


---

Nu är snart helgen slut, jag känner hur tiden rinner iväg..
Men helgen har varit helt okej. I fredags var jag full som en kastrull och hade verkligen as mysigt hemma hos Linn, Tack alla!
Igår var jag bara så grymt bakis hela förmiddagen så det var näst intill outhärligt. Men efter ett tag där jag endast rörde mig ifall det var dödsviktigt ungefär så åkte jag och sola med Mamma. Vilken gjorde att jag mådde bättre, sen åkte jag hem och duscha och fixa mig. Så åkte jag in till Kulturnatten i stan med Alekz. Vi satt på Stugan ett tag och drack kaffe och hade as mysigt.

Sen gick vi till Culturen (Skolan) och lyssnade på gospell och tittade runt. Sen gick vi till Folkhögskolan och träffade Marcus och Mia.. sen umgicks vi med dom och kikade på Govenören! FÖR BRAAAAA! helt grymt var de iaf..


Ja, visst. Nu har jag städat min garderob och slängt 4 stora kassar med kläder.. Nu blir det en dusch sen plugga. Möjligtvis en film ikväll med Marcus, om de blir så kommer det nog bli mysigt.Puss på dig!

Hörs.

L / S.

Bilder från Linn.






Jag älskar dig.







Stina the Dj, visar hur man dansar Las Ketchup. Haha!

torsdag 18 september 2008

Jajemen..

Jag slår på stort idag, skriver fler blogg inlägg på en och samma dag. Det är nog bara för att jag älskar att läsa andras. Så jag hoppas nog att de är folk som uppskattar att läsa min och därför tänkte jag att om jag skriver mer blir det nog samma för dom som för mig?

Imorgon är det fredag och den ska bli lyckad.. MHM! Jag har lite ågren över att jag inte börjat me historian, men tänker inte tänka på de nu. Nej nu ska allt poitivt fram.. hejdå med de neggi.
Varit i kolbäck hela dagen hos mina underbara vänner, Emil och Sofia, plus deras inneboende Marcus. Men fan vad jag älskar att umgås med er. Jag kan vara mig själv och jag vet att ni tycker om mig, även fast ni vet mina misstag och brister. Så jävla mysigt att sitta och dricka kaffe i eran soffa och bara umgås. De får mig att må bra!
Och Sofia, vilken jäkla kämpe. Jag är så grymt glad för din skull.. du har blivit så snygg och smal nu vännen så det är ofattbart nästan. Vilken glädje du också har fått och hur glad du är, de är också underbart att se. Känns som en helt ny människa och vän! Jag älskar dig tjejen, du vet när allt är mörk ska jag hjälpa dig att lysa upp din väg så mycket jag kan!

Sen allt skönt folk som kommer och går, de går fan inte att göra nått annat än att skratta. (Inge illa menat!)
Vi ska ha så kul ihop imorgon Sofia och inga sura miner hoppas jag på.. Aleks också för den delen! Så bli så kul.. TAGGA!

Näe, nu är det dags för lite skönhetssömn inför skolfotot imorgon.. Ska krypa ner och kramas med mamma nu. Puss på de!

Frid, mina vänner..
L, for love. / S

Kolbäck..

Jag sitter nu i kolbäck och bara njuter.. Jag vet inte vad som har hänt.
Men en kyckokänsla finns iaf, tror det är för allt som händer i helgen eller nått.



Hörs sen, puss.

I miss you.

Jag satt ensam och väntade på tåget. Så kom jag på mig själv, hur mycket jag egentligen saknar dig. Det jobbiga är att jag aldrig mer kommer få se dig heller.. Du är verkligen borta.
Jag hoppas du vakar över mig och alla andra, vi alla saknar dig. Jag kan nog inte riktigt förstå att du är död, att jag aldrig mer kommer få ett sms av dig där du undrar vad jag gör eller att jag kommer aldrig mer stöta på dig ute eller vi kommer aldrig mer ses och titta på film eller liknande. Du finns inte mer.. Jag satt där på tågstationen med tårar i ögonen och kände hur känslan utav av dig hugger i mig. Hur det gör ont i både själ ovh hjärta.
Men jag vet att det spelar ingen roll hur många tårar som faller eller hur många tankar jag skänker dig, du kommer inte tillbaka..

Jag saknar dig så det gör ont och det känns tomt när du titt som tätt sveper förbi i mina tankar.
För där kommer du alltid finnas kvar Anton, alltid.. jag glömmer dig aldrig.

Idag är de jobbigare än vanligt.



En ängel kom in i mitt liv, stannade en kort stund,
vände om och försvann föralltid.

onsdag 17 september 2008

Motivation.

Min motivation till allt har försvunnit.
Till träningen, till skolan, till Viktväktarna osv.. känns dåligt! :(
Jag vill inte skriva mer nu, allt kommer bara bli negativt!






Rensar tårarna själen?

fredag 12 september 2008

Minnen.

Tänkt att små saker kan få en att tänka tillbaka på så mycket.
Något som en väg, doft eller melodi.. det är många saker som frambringar minnen man har där bland tusentals tankar.

Som idag tex åkte jag moppe på en väg och helt plötsligt satt jag och tänkte på en tid i mitt liv som varit och saker jag var med om då.
En låt spelades på radion och jag var helt plötsligt tillbaka på skoldanserna.
En doft svepte förbi mig idag när jag tog en kaffe med Alexandra på stan och jag var tillbaka till sommaren 2006.

Då det vart du och jag, men som vanligt sumpar jag allt som är bra i mitt liv.


Jag är full med blandade känslor idag. Ångest och lycka samtidigt. Jag förstår mig inte alls på hjärnan eller livet,
men nu ska jag sova och vakna till en ny underbar dag.

Jag önskar jag kunde få saker ogjort, men jag vet inte om jag ångrar allt.

torsdag 11 september 2008

Atarax

Jag har svaret på min stora gåta, på allt det här med ångesten som kommer ifatt mig när jag ligger i ensamhet i mörkret.
Mina älskade atarax! Guds välsingnelse..

Jag tar 1 eller en ½ och oron och ångesten försvinner, eksemen kliar mindre och jag somnar och sover en underbar sömn.

knarkare, nej nej.. fått dom av läkaren.
Men jag älskar dom nog farligt mycket.
Så nu inväntar jag bara effekten.





Så vi hörs imorgon.
Puss /S.

onsdag 10 september 2008

"Jag går i säng med min lärare"

Tjofadderittan, som även sagt förut har ännu en dag passerat i mitt liv.. allt för trevligt.
Skolan, försov mig som jag verkligen har gjort hela veckan..

JAG FÖRSTÅR INTE HUR DET KAN VARA SÅ SVÅRT ATT KOMMA UPP I RÄTT
TID?!?!?!

Blir frustrerad! Dagen gick väldigt sakta kändes de som, men gjorde allt som skulle varit gjort under dagen.. förutom den där sablans uf-loggen. Alldeles för jobbigt att skriva den.

Sen var det bara stressa hem till träningen vilken jag trodde började kl 5, men ack så fel Stina kan ha ibland. Helt full satt på tåget men jag hade turen att få ett säte iaf.. så där satt jag på tåget irriterad,stressad och svettig helt i onödan. För träningen började ca kvart i 6 ist.
Så då vart det hem och byta om, titta lite snabb på bilddagboken och sen iväg för att träna.

Mamma hämtade upp mig efter en inte allt för lyckad träning från min del.
Åkte på möte, vilket gav en helt ok "nyhet". Ett halvt kilo till nu, det går sakta med säkert neråt.. allt för skönt.
Efter mötet gick jag ner på KU och hängde lite och hade några otroliga diskutioner. hehe.
Sen tog jag och Fredrik sällskap hem och pratade lite strunt också.. trevligt!

Jag har även pallat äpplen från grannen, så otroligt goda! Så nu har jag lite frukt tills imorgon, bra jobb stina.
Nu ska jag kila iväg och tvätta bort sminket och borsta tänderna.. sen blir det att sova ska bli underbart!






---

Åter igen kommer jag ligga i mörkret och vänta på sömnen. Då kommer dom jobbiga tankarna och dom svarta hålen i mig öppnas och jag känner mig så ensam. Jag ligger och funderar på vad jag gjort denna gång för att du ska sluta prata med mig. Vad jag gjort, för du vägrar ju prata med mig. Ångesten över alla misstag kommer krypande. Då slår den förbjudna tanken mig, att jag ska somna in för att inte vakna.

Jag väntar på att sömnen ska ta mig iväg från allt.
Jag väntar..





/ S.

måndag 8 september 2008

Smile,

jag är avundsjuk idag, helt ärligt. hehe, på min pappa, på mikaela, på alla kära männsikor osv.
först på min pappa som har köpt en ny svart jättesöt liten dator, typ en Imac.. med 8-tumd skräm och världens minsta tangentbord. Som jag just förtillfället ligger i sängen med och försöker skriva på dom minimala tangenerna. En utmaning faktiskt! :) Jag vill också ha!
Sen på mikaela för hennes blogg är alltid så jävla snyggt designad, jag vill också ha så. Men har absolut ingen aning om hur man ska göra, så heja mig, not. Jag saknar dig som tusan! Jag hoppas du har de bra där borta..
Alla kära par, går det att undvika att vara avundsjuk eller? Neeeeeeej, jag vill också vara kär och lycklig. Gå hand i hand på stan och pussas.. (gör gärna de lixom) Men får jag de? nej, för gud hatar mig. hehe..
Men det kommer väl de också får vi väl hoppas. jag är trött på singel livet.. tror jag. :)
sen då, alla som lyckas. håll i hatten, jag vill också lyckas. Jag försöker iaf! :)


Idag har varit en bra dag, hoppade hopprep i skolan, otroligt roligt faktiskt. haha!
Sen var jag hem till min farmor med pappa och bror. För hon fyller 80 år idag den lilla tanten. För söt! :) Sen skjutasde pappa mig till Kolbäck där jag spenderade kvällen hos Sofia och Emil, vilket alltid är lika kul. Jag är glad över att jag har er. Alex tittade förbi hon också.. mycket trevligt! Sen kom min alldeles för bra pappa och hämtade mig, då var det bara hem, borsta tänderna och tvätta av sig det lilla smink jag hade idag och kidnappa den nya leksaken "datorn".
Så nu ligger jag här och lyssnar på Volbeat, vilka också är för bra.


Nu blir det sova för min del, så man orkar med skoldagen imorgon och förhoppningsvis ett litet äventyr på kvällskvisten. :)



Puss!
L, for love.
/ S

söndag 7 september 2008

Wosh..

Jäklar i min lilla låda vad trött jag är..

Jag tänkte skriva mer om min helg sen. För nu är det tv som gäller!
















Alla berör människor på olika sätt, så är det i livet.. Men Sara Victoria Lund, jag har dig att tacka för så mycket. För jag vet att när det blåser hårda vindar för oss, så är vi klippan för varandra. Du räddar mina dagar och du ser när det inte är bra med mig. Du är den första då som märker!


Sara Victoria Lund, du har berört mig på ett sätt som inte går att beskriva i ord.

torsdag 4 september 2008

Dreaming.

Får man vara stolt över allt man lyckas över, ja visst. Men är det alltid något man ska vara eller behöver vara stolt över. Man kanske ska vara lycklig ist? Vilken skillnad det än är så blir jag fundersam.
För när jag klarade Matte A kursen, då vart jag både lycklig och otroligt stolt över att jag lyckades. Att jag klarade av de. Men om man tänker nu, jag har lyckats gått ner 3 kg det kanske inte är mycket för världen. Men 5 cm runt mina "älskade" höfter, å visst fan är jag glad över det.. Men inte kan jag säga att jag är stolt över de, lycklig kanske en ytters lite smula. Men i sånna här fall, ni vet, när man aldrig kan bli riktigt nöjd. För man vill bara mer.. då kan man väl inte riktigt bli stolt över man nått ett mål? Jo, fan det kan man nog. Men om jag gör mål på en innebandy match då jävlar blir jag lycklig och stolt. Men varför kan man inte bli det när det gäller vikten då eller något annat som man aldrig blir nöjd över?

Jag har ingen aning om vad jag skriver nu, säger säkert emot mig själv eller nått. Men jag måste bara skriva av mig.

Jag känner mig tom, tom på känslor, tom på tankar. Men jag vet att det är fysiskt omöjligt att göra de. Men ensamhet tror jag jag känner.. Jag vet inte. Jag slutar nu!




Skriver sen, hej.

onsdag 3 september 2008

Kaffe, skitsnack och uträkningar.

Åter igen en dag har passerat i mitt liv, nästan iaf..

Helt otroligt vanlig dag i skolan men ack lika underbar som vanligt. Jag älskar min klass och min skola så mycket! :) Passar som fisken i vattnet, oj oj.
Dagen ängades åt skitsnack i iaf några timmar med kaffe och utan skolarbete, fast vi alla hade saker att göra. Vi provade det där som man gjorde när man var liten,

Stina Carlén

Loves

Blablabla

och räknade ut hur mkt man passade ihop. hehe, rätt skoj faktist! Många glad och lyckliga skratt idag.. åh, lycka. :)

Klass "gänget", ni räddar mina dagar alldeles för ofta!<3

tisdag 2 september 2008

Åååååh! :(

Det är inte direkt så att jag inte kan gå till skolan eller gå ut, men just nu när min läpp är uppsvullen som en pingisboll för det där jävla MUNSÅRET. Då funderar jag på om jag verkligen vill visa mig ute, för kan, det kan jag.
Jag hatar verkligen det äckliga lilla såret som gör så grymt ont.. Å när jag får dom så är de inte såna där små som man kan dölja med munsårsplåster. Ack nej, jag får dom man måste dölja med bandage!



Vaknade nog på fel jävla sida idag.

söndag 31 augusti 2008

Håll i hatten!

Hålla i hatten, tjofadderitta, tjoflöjt, jisses, oj oj oj..
Jävlar i min lilla låda va Stina var full igår . Tror inte att jag vart så full sen jag var 14 eller nått. Usch, idag mår jag som jag verkligen förtjänar.. åt helvete. 

Ångesten är extrem idag, givet.

Jag hade inte alls för roligt igår heller, därför man bli lite fundersam varför jag var så karate-full ändå? Men vid korvmojjen sen efter allt, det var däremot kul! :D






Jag vill bara tacka dig, du får mig att känna mig hel. Men jag vet att allt ska ligga på isen så att säga.. Men du fångar mina tankar lite för ofta kanske. 

fredag 29 augusti 2008

Don´t you ever get lonly?

Nu sitter jag här efter en dag i skolan.. känns skönt. Helt okej faktist. Taggad som tusan för att hänga med på dirren nu. :)

Jag har inget djupt att skriva idag faktist, så hejdåhej.



L. / S

onsdag 27 augusti 2008

tönt.

Ursäkta mina damer och herrar. Nu ska jag vara brutalt ärlig.. nu ska jag vara nästan elak. Jag ska berätta något jag tänkt på, och till och med kanske är lite stolt över. Men jag är inte säker på om det är ok att vara de över detta? 

Så om någon tar åt sig eller liknande förlåt. Jag menar inte illa alls! 


Så, när jag gick i 2 till ca 5 tror jag. Vart jag mobbad, eller inte mobbad men iaf retad. Det tog på mig som fan.. när jag skulle sluta 6 så beslöt jag mig för att ändra mitt liv. Och jag gick från att vara tjock till faktiskt den kroppen jag skulle döda för idag. Ca 9 kilo gick jag ner, jag tränade bort det. Snygg var jag, tycker jag nu iaf. Jag började 7:an och tog det piano i början, sen sa det bara pang och jag började umgås med 9:orna och vart "populär". Inte populär men var total fjortis eller något liknande. Jag börja röka och dricka i stort sätt varje helg. Det sjukaste med allt var att jag gick från att vara en retad tjockis till att själv börja reta. För alla andra skrattade osv.. Till slut började det ju så klart gå rykten om mina bravader på helgerna osv. Och från att vara på toppen och må som en prinssesa till rakt ner i ett svart hål.. mådde piss och börja tappa statusen.
I början av 8:an så hade 9:orna övertalat mig att konfimera (?) mig. Så visst tänkte jag, det tackar jag gudarna för. För det fick mig verkligen att hitta mig själv och bli iaf en vettig människa och komma över det svarta hålet så att säga. 
Jag ändrade helt attityd och fick mer självkänsla än självförtroende. Ungefär hela 8:an var jag lugn, alla visste vem jag var osv. Men jag hade ingen "status" längre och jag trivdes som fan. Jag började 9:an och var väl lite mer framåt om man ska säga så, tog upp lite gammal kontakt med folk osv.. Men vart aldrig den där fjortisen eller så. Hoppas jag iaf! 

Sen började jag på KG till slut, och i början var jag med dom" coola". Men jag kände att jag på slutet inte trivdes speciellt.. jag tycker om alla dom. Men jag tyckte inte att det var min plats. Efter ca ett halv år så jag vet inte riktigt hur jag fick kontakt med dom, men iaf så fick jag det. Men alla dom jag umgås med idag.. till en början var det iaf Jenny och Alexandra sen Leivo och till slut dom andra. Jag hade haft kontakt med bålsta brudarna innan men "struntade" i dom eller nått. 
Jag älskar er alla, ni gör mina dagar underbara. 
Men, för några år sen så hade det inte funnits en chans att jag ens pratat med er och ännu mindre umgåtts med er dagligen. Det var som jag fick reda på idag att jag hade stått och skrattat åt Alex när mina vänner drivit med henne på en skoldans och idag är hon en av mina bästa vänner. Det är sjukt, helt sjukt.
Jag inser med det här inlägget att jag förändrats, nått sjukt mycket. För som hela "gänget" vet så är vi ju alla lite speciella.. och just därför hade jag nog vart den som retade er för några år sen. Men nu?
Nu är jag en av er och jag älskar det! För ni är sanna vänner, ni kommer förhoppningsvis aldrig sticka kniven i ryggen på mig så som många andra av mina "vänner" gjort. 

Jag blir stolt när jag ser hur jag förändrats från att vara en av dom retade, till att reta till att bli den jag är idag. Men vad jag är idag vet jag inte, men jag vet att det är dags för mig att börja fokusera lite på mig själv. För att få ur dom pinnar som sitter i mitt hjul.

Återigen, jag älskar er mina vänner. För utan er..
Skulle jag inte vara någon alls idag!



Mikaela, jag hoppas du har det bra och allt går fint. Jag tänker på dig här hemma..
Du är en ängel vännen! <3


Whit alot of love..
/ Stina



söndag 24 augusti 2008

?

Allt inom mig känns bara som ett frågetecken just nu. Allt är så frusterande..
Jag vet varken ut eller in just nu. Jag har ångest, så jävla grymt mycket ångest. Fyfan, det är hemskt. Men varför? Om jag ändå visste vad jag vill eller kan.
Just nu är mitt bollplank flera mil härifrån. Jag vill att du kommer hem, nu Mikaela.
Hur ska jag klara det här utan dig? Hur ska jag klara kg, livet? Utan dig.
Allt känns just nu omöjligt och som det är oändliga berg jag måste klättra över.
Jag saknar Alex mitt andra bollplank och min energi källa.. men imorgon bär det av.
Jag saknar alla er, men jag vill inte. Jag orkar inte.. inte just nu.
Jag vill komma tillbaka som glad och positiv men det känns som allt det där är tusen mil bort.

Jag vill inte göra er besvikna, jag vill inte svika.


Allt är bortom kanten jag är inte kommer över just nu.

Säg att du förstår mig.


Jag saknar dig, jag saknar allt.

Jag saknar stunderna då vi gick och la oss. Jag låg på ditt bröst och du hade armen om mig. Vi tittade på tv och låg och pratade. Vi börja diskutera nånting och du vägrade lyssna på mig. När jag vände mig om in mot väggen och låssades att jag blev sur och att jag skulle sova. Du låg kvar ett tag och jag vet att du låg och log. För du tyckte jag var fjantig. Jag låg och väntade till den underbara stunden när du vände dig mot mig och andades och pussade mig i nacken och sa åt mig att sluta sura. Jag vände mig om och du pussade mig i pannan. Vi la oss på samma sätt igen och fortsatte kolla på tv.

Till slut somnade jag, i ljudet av dina andetag. Hur du preis varje gång innan jag föll i sömnen sa godnatt. Jag somnade med ro i kropp och själ..

Nu sover jag ensam. Känner inte någons andetag mot min nacke. Ingen hand på magen eller puss i pannan. Jag saknar dig och allt vi någonsin hade så det gör ont.. speciellt idag.

Idag är jag ensam. Jag vet att du är lycklig med någon annan och att hon inte tycker om att du pratar med mig. Jag är glad för din skull.
Men det gör ont, kom hem.



Jag älskar dig fortfarande, Erik Tarakkamäki.

torsdag 21 augusti 2008

Broken







It's so hard to speak

I can barely look you in the eye

It's so hard to breathe

I know I ain't afraid to die

Your breath is so sweet

Your kisses could get me high

My heart is so weak

But your loving could get me by

tisdag 19 augusti 2008

Grattis!

Mikaela, grattis vännen. Nu gäller det, de är nu eller aldrig.
Allt kommer gå så bra, stolt över dig! :) Grattis igen!<3


Anton, kom tillbaka.
Jag saknar dig! fan, helt sjukt.. :(




fredag 15 augusti 2008

Vila i frid.

Fan, Anton..
Vad hände med allt vi sa? Tänk om det blivit som vi sa.
Hade detta hänt då? Jag förstår inte, kom tillbaka.
Jag kommer sakna dig.. det kunde ha blivit bättre.
Men vi båda gjorde val, men du gjorde det största. Jag önskar att det var annorlunda!
Men jag lovade att vänta. Men vart kom vi? Du försvann vännen. Vi hann aldrig komma dit vi båda önskade.

Du berörde mig, du fick mig att hoppas.
Du försökte, du kämpade. Du var otroligt stark vännen.



Jag tänker på dig!

onsdag 13 augusti 2008

Små saker som är jobbiga.

När man är förbannad eller irriterad är fan dammsuga det absolut det jobbigaste som finns. Eller en dryg morsa som bara klagar för man inte gör saker så som hon gör dom. Allt blir 4 ggr jobbigare.

Usch, hatar att vara förbannad!

Taggad :)

Jag är taggad inför lördag, ikväll, träningen, ett nytt skolår..
Jag är så taggad för allt, jag är upprymd av någon lycka jag inte kan sätt ord på.

Jag har alltid trott att du förstod mig i alla lägen, att du själv suttit i samma båt.
Att vi var lika, samma själ. Men när du gör så här och beter dig så här så blir jag sårad. Jag förstår inte hur jag ska kunna visa att jag inte vill att du ska vara där med blicken varje gång jag säger något. Jag förstår inte alls vad det är för fel jag gör när du ena stunden är så glad mot mig men som vinden kan vända blir du arg på mig för ingenting.
Jag vill att du ska förändras, jag vet också att du kommer det. Jag vet att du är trött på mig, men det är jag på dig med! Men jag ber dig att hålla ut, jag kommer inte vara hemma varje dag om 2 veckor. Då börjar skolan och vi kommer inte ses lika ofta.
För det är träningar osv. Då kanske du blir lycklig M.
Men oavsett så älskar jag dig till den dagen jag dör, Du är mitt allt.



Åh, fyfan iband märks det att man smörjt kedjan. För då rullar det som i en ner förs backe hela tiden. Jag ska aldrig sluta rulla..

tisdag 12 augusti 2008

Sommer -08 lider nu mot slutet,

En hel sommar utan bloggande.. oj. Bra jobbat tycker jag! :)

Jag vet inte vad jag ska säga, det ända jag kan göra är att be om förlåtelse. Men jag vet att du aldrig kommer godta den eller ens försöka nå mer.. Så nu ger jag upp, släpper allt och alla minnen. Men åter igen, en sista gång. Jag älskar dig.. förlåt.
Nu raderar jag allt med dig. Alla bilder, ditt nummer, din msn, jag orkar inte. Jag blir lika ledsen varje gång jag ser vad du skriver om mig. Samma känsla om och om igen.

Du gav mig en underbar tid jag alltid kommer att minnas!



Nu ska jag ut och klippa gräset sen blir det promenad med Jessica.
Puuuuuss

måndag 9 juni 2008

Sommar.

Skin, skin som den sol du är.
Låt hela världen se ditt vackra leende.
Jag säger lys, lys som den stjärna du är.
Du lyser upp mitt mörker och jag känner du är med.
Tack mitt hjärta för alla stunder du ger mig.



Jag älskar er mina vänner, ni får mig att orka stå.

tisdag 6 maj 2008

Grattis..

Och där visades det hur man på enklast sätt blir en patetisk människa!
Grattis till dig, du har vunnit priset som är en ner kissad bit knäckebröd..
Slit den med hälsa, idi.


Japp, mitt liv är helt underbar just nu. Puss på de.
Ska ner och träna boxning snart och ska slå ur mig allt.


hejdå

måndag 14 april 2008


When everything's made to be broken
I just want you to know who I am

Förstår ej.

Jag förstår inte hur folk kan blogga flera ggr om dagen. Är det de som är grejen med blogg? Jag menar det kanske är genomsnitt 3 pers som läser min blogg. Jag förstår inte hur man ska hinna skriva fler ggr om dagen? Jag skriver knappt varje dag!

Men en sak har jag kommit på. 
Jag är bra på det som jag är bra på, typ vara underhållningen i vissa lägen och
på att säga vad jag tycker.


hejdå.

torsdag 3 april 2008

Kurt.

" Don't mind if you treat me bad again
I don't care anymore
Life's too short to make trouble out of small things
It is better this way
I'm sort of laid back today
I close my ears when words come flying out
I've heard them all before
With just a lot of hope flushing down the drain
It is better this way
I am going away "

fantastiskafyran

En vanlig dag. En bra dag.
En avslappnad dag. En dag jag inte kommer komma ihåg.
Ingen utstickade dag. En vanlig dag..

tisdag 1 april 2008

Solen ger lycka.

Nu känns det verkligen som att våren är här och höst mörkret och all den sorg känns så långt borta det bara går. Jag börjar känna mig glad, glad så som jag var förut. Livet börjar verkligen ge mig möjligheter nu och det känns så underbart. Resor hit och dit, träffa olika människor överallt och känna sig omtyckt. Det var länge sen jag gjorde det faktist. Men just nu känns det som att jag blir omtyckt och folk tycker om mig. Kanske för jag har blivit gladare?
ååh, det sprudlar inom mig.. sen skiter jag i allt som är negativt just nu. Det ska jag komma över och bara njuta. :)

Jag ska fan visa alla hur mycket jag egentligen bryr mig om dom och hur mycket jag uppskattar dom. Jag ska börja göra det nu.. dags för positiva ändringar i mitt liv. hejåhå!





Otroliga saker som kommer hända/har hänt:

- Rollspelslägret. / underbart!

- Ljungby. / Lite för höga förväntningar, men annars helt okej! :)

- Kg-fest / på fredag.. maskerad ska bli skit kul!

- Födelsedag och allt vad det innebär / fest?

- 1 - 4 Maj, hälsa på mina underbara vänner. / LÄNGTAR!

- Skolavslutning och sommarlov / skööönt och efterlängtat.

- Mikaela tar studenten / Så glad för din skull!

- Hallstatjejerna tar studenten / Stolt över er alla!

- Peace and love! / ÅÅÅÅH, ska bli så jävla kul!

- Visby? / hoppas, hoppas!




Nu ska jag sova. För att vara pigg till en faktiskt tro det eller ej, men underbar, dag i skolan imorgon.
Puss!


L / S.

måndag 31 mars 2008

oj, jävlar.

Jävlar, vad elak jag är. Jag är verkligen ond..
Det var nyss en fluga i mitt rum som flög omkring och var så jävla dryg med sitt äckliga ljud.
Varje gång jag ser en fluga tänker jag: "Den där har bergis setat på en koblaja! Blää, fan va äckligt." Tänke så även denna gång.
Flugan sätter sig på väggen bakom min skärm och jag tänker: "Nu tar jag den jäveln!"
Så jag smällde till den lite lätt med ett papper, så flög den under min runda ikea lampa.
Då putta jag till han så han hamna i lampan, Jag hörde hur han flög omkring i ren panik. Medan jag blockerade vägen ut. Jag visste mycke väl att han höll på att grillas. Men ändå släppde jag inte ut honom.. Men han smet ut på andra sidan. Så tänkte jag att han är halvt döende så jag kan lika mosa honom. Så jag tog mitt papper och tryckte lite lätt.. kras sa det. Flugan fastnade på pappret och jag tittade på pappret för se om jag kunde slänga pappret. Då visade komiskt nog vara ett naturkunskapspapper. haha.






Puss.

lördag 29 mars 2008

Köttbullar.

Just det, nu sitter jag i Ljungby av alla ställen på hela jorden. Trevligt.. Åkte ner hit med Sandra,Danne, Mikaela och Alle igår. Jäklanas trevligt faktiskt. :)
Nu håller vi alla på och fixa oss lite, för ikväll är de inge annat än FEST!

fredag 28 mars 2008

swish.

Ja, då åker jag bort snart igen då. Om några timmar bara, jsut nu känns allt väldigt opepp. Men det löser sig längs vägen hoppas jag. Jag vet inte vad det är som får mig att tänka som jag gör i denna stund. Jobbigt, det är det. Men jag måste väl oxå ha någon slags svacka för att kunna bli gladare. Jag vet inte, men tankarna bara viner omkring i huvudet på mig och jag vet inte hur jag ska göra med allt. Med mitt liv. allt är bara ett stort kaos. Vilka är mina närmaste? Vilka är det som kommer finnas för mig?


Snälla, skjut mig.


Ska packa de sista och göra nånting annat helt onödigt som vanligt.



Puss.

onsdag 26 mars 2008

ååååh..

Jag är så glad. Allt är så roligt och allt går min väg känns det som..
Fint väder, umgås med cindy, träning och ljungby i helgen.
Allt känns då bra. :)





Jag ska börja spå nu, och det ska bli as kul.
Eller hur Mikaela?
Skriver sen.

tisdag 25 mars 2008

Beroende.

Allting kan skapa ett beroende.
Mitt beroende just nu är fan socker.
Godis, jag vill ha massvis med godis. Fick inget påskägg faktist, lite synd om mig.
Mitt andra beroende är cigaretter, en cigg i handen och kaffe. Perfekt stund!
Mitt tredje beroende är vänner. Jag måste nästan alltid ha någon runt om mig.
Annars känner jag mig hemskt ensam.



Trött, så nu ska jag sova en liten stund. PUSS!

måndag 24 mars 2008

Åh, helvete!

Fyfan, jävlar, herregud, omg, shit, helvete vilken jäkla underbar helg.
Vilka underbara människor, vilka underbara minnen jag fått.
Vilka stunder men kaffe och kort spel.
Vilka stunder med skratt som gör ont i magen och alias.
Vilken underbar stund med dans som man aldrig dansar annars.
Vilka underbara stunder med diskutioner och skit snack.
Vilka stunder med cigg och lyckohopp.

Vilka stunder, vilka människor, vilken enegri och lycka.
Jag är så glad med ledsen ändå. Jag ville inte åka därifrån..
Tack, tack för en underbar helg och den enegri jag kommer ha nu.


PUSS!

torsdag 20 mars 2008

Jag släpper allt sånt där för dig.

Jag saknar dig, jag kommer snart få träffa dig.
Du måste komma ihåg allt som vi sa, du gav mig förhoppningar.
Jag har tänkt på dig hela tiden.



"Du kommer mot mig du säger inget
Det är dina ögon som förför
Och som en ängel du svävar runt mig
Jag vet inte riktigt hur du gör."








Nu åker jag bort, bort från allt.
Jag kommer hem på måndag.. Puss på det!





L.. / S

Vi vet hur det känns.


Vill inte tänka mer

men jag kan inte sluta hoppas
men allting är på låtsas
och detta måste stoppas
man måste tänka framåt
för att orka morgondan
men det är svårt när inget längre är som det ska
Då väntar ni överallt för att få rätt besked
men det som ingen annan vet berättar jag i hemlighet
Dagen vaknar över hustaken och
jag vill aldrig såra dig igen
Nu är jag utanför i kylan desperat
för att få komma in
och kärlek existerar inte
om inte som man tänker inte tillbaka mera
för jag orkar inte längre
ska man leva med vintern nu när alla sommarminnen bränner?
Så om du tänker tillbaka så
vinner inte dina vänner
och ingen annan kan vinna den heller
men ändå så tänker du inte på någon annan än henne.
Så det är bara att blicka tillbaka,
på den tiden då du inte var så ensam.
Problemen växer sedan så finns det ingen tur.


Save me.

onsdag 19 mars 2008

Stress.

Jag är väldigt stressad. Stressad av allt som jag inte gjort i skolan, stressad av att jag inte packat, stressad av att jag inte är helt säker på vad helgen kommer ge, stressad av att allt kommer vara så tajt imorgon. Men jag tycker om känslan för nu vet jag att det är saker som händer i mitt liv. Och att jag kommer ut och träffar människor.
Nästa helg kanske det är Ljungby som gäller hoppas på det. Jag tycker om att vara upptagen alltså..

Stress är inte bra. Men ikväll är det de.
Nu bjuder jag er på en bild, på ingen annan än mig själv.

Varsågoda.




"Alltid för er.
Alltid ska jag hålla det jag lovat.
Alltid ska jag vara den som står kvar.
Alltid för er. "




L, grymt mycket L. / S

söndag 16 mars 2008

åh, haha.

Fan, jag är glad att inte Christer Sjögren, Amy Diamond eller någon annan av dom värde lösa låtsas artisterna vann den här skiten som har varit som en infektion i Sverige. Jag blir så irriterad när jag ser den sliskiga små feta äckliga gamla gubben stå och filna i tv rutan. Jag vill bara slå in pannan på honom och kasta en betongplatta i bakhuvudet på honom. Typ, helt enkelt jag hatar honom. Han har inte gjort mig något men det är ett hat emot den äckliga gubben. UÄÄÄÄESH.
Amy Diamond är en liten fjortis som Sverige måste släppa taget om. Hon är inte liten längre och hon är inte söt.. Hon har aldrig varit det. Fan hon är 15 år, hoppas hon kommer in i "puberteten" och får en jävla bas röst som jag fick. Ful är vad hon är.
Fjortis också.


Nu ska jag duscha och se till att något händer i mitt liv.
Puss.


/S

onsdag 12 mars 2008

Sjuk.

Jag har haft så ont i halsen så jag har gråtit, haft sån hög feber så jag velat dö.
Men den snälla doktorn gav mig medicin så nu är jag på bättringsvägen. 
Jag har bara legat och tittat på tv sen i söndags och mått så jävla dåligt.. Jag tror att jag har fått liggsår. Men idag var jag upp på benen, jätte skönt. Men känner nu att jag är väldigt trött och inte helt frisk. Jag vill verkligen till skolan så jävla tråkigt och bara ligga hemma. Jag saknar verkligen alla.. Men får inte gå till skolan förren på måndag för doktor. Död åt honom! 
Eller kanske inte, för jag skulle nog inte orka det. Men jag vill iaf till skolan..
Men inte i morgon för då är det rättegång och på fredag ska jag följa med och hämta min mamma. Som jag har saknat så jäkla mycket, hon har varit borta i tio dagar. Så jag får följa med å hämta henne. 

Inget nytt under solen.
Eller jo, P&L - biljetten 1225:-, SNART MIN! 
PUSS PÅ DET!



P.s 
Mikaela, jag saknar kaffestunderna. <3
Jag saknar allt med skolan och alla vänner där just nu!


/S

fredag 7 mars 2008

Bränner, bränner så mycket.

Tårarna som är påväg bränner bakom mina ögonlock. Bränner så mycket att det gör ont, jag får inte gråta. Jag ska inte gråta. Jag måste tvinga mig själv.. Jag hatar när jag kommer och tänka på alla äckliga misstag jag gjort. Vilken patetisk männsika jag igentligen kan vara, hur självgod jag är i vissa stunder. Hur dåligt jag behandlar folk. Men det känns som jag har ändrat på mig, jag har verkligen försökt iallafall. Varför känns det som att det inte gjort någon skillnad? Men det har det tror jag. Jag vill hoppas det iallafall. Jag behöver energi något som ger mig enegri att ta mig genom denna dag. Just för tillfället vill jag bara självdö eller lägga mig i fosterställning och bara gråta. Gråta så den brännande känslan försvinner.
Jag ska inte tycka synd om mig själv nu, det gör jag inte heller. Men jag ångrar bara så mycket och jag orkar inte stå emot alla känslor som ligger därbak och gnager. Jag bara orkar inte, jag ger upp. Just nu är det enda jag behöver, du. Men det går inte.. det bara går inte.

Jag har hur mycket som helst att göra men jag har så ont i kroppen så det gör till och med ont att trycka på tangenterna. Panodil, min räddning.. älskade värktabletter. Min räddning, min drog. Så de så.. Jag ska ta mig i kragen och skicka dom mejl jag har att skicka och skriva rent det jag har och skriva rent. Sen åka hem.. har inte tid med sånt här. Har inte tid med någonting igentligen.


Ingen puss, inte på nånting eller någon.



Hejdå..

torsdag 6 mars 2008

Åter och åter.

Åter igen ett blogg inlägg med klagande ord och en prägel av att jag tycker synd om mig själv hela tiden. Skriver och genomtänkt utav den bittra sidan utav mig. Den bittra Stina, tänk det framför dig. Säg det tyst för dig själv.. jag tycker att det klingar falskt men ack jag kan ha fel. Jag sitter här med massa falska förhoppningar i magen som du gav mig. En känsla av att det kunde bli något speciellt, men nu. Nu är du verkligen borta. Känslan av oro dyker upp och jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag vill veta vart du och varför du inte kom tillbaka. Menade du det du sa eller var det bara nånting du tyckte passade in för stunden?

Du har inte en aning, inte en aning.
Att jag tänker på dig precis just nu.


Solen lyser och jag är på väg ut. Ut för att spela boll med mina vänner. Vilket har blivit lite utav en tradition så här på våren. Snart står sommaren vid dörren och vad ska jag göra med mitt liv denna sommar? Åter igen en ångest för framtiden. Ångest för att jag kanske kommer bli besviken för att ingen av mina planer inför sommaren kommer gå i verket. Jag vill, jag vet att jag kan men kommer jag? ingen som vet.

Nu ska jag gå ut och träffa mina underbara vänner och sitta i vår solen och röka ihjäl mig. En kaffe kopp på det hade varit underbart. Jag hoppas att dom kommer få mig på bättre humör.. men åter igen kanske en besvikelse. Jag ska sluta hoppas.


Over and out för det Bittra Stina.



L!

onsdag 27 februari 2008

Jag sviker aldrig dig.

För om du tappar modet och faller ner på knä
Kan du vila här hos mig
Som en klippa i stormen att luta dig mot
Och jag sviker aldrig dig


Snart kommer Mikaela. Vi ska mysa, snacka skit, äta fruktsallad och kika på grey´s och förhoppningsvis en film om vi hinner. Jag är ju bara så glad över att jag har dig. Du är ju bland det bästa som finns.. jag älskar dig.

Jag vill ha någon, någon som jag vet tycker om mig och bara mig. Någon som jag kan sitta och titta på när den sover och tänka "Jag är så glad över att jag har dig. Tänk att du är min.."
Någon som jag vet tänker på mig och saknar mig när vi inte är tillsammans. Någon som jag vet uppskattar det lilla jag gör. Men jag har lärt mig av ett förhållande på ett och halv år, vad jag inte ska göra och hur jag inte ska behandla denne person. Jag längtar bara till någon kommer in i mitt liv och tar mig med storm. Får mig att känna den där känslan i magen som får en att vara lycklig.
Jag vill ha någon och dela min kärlek med.


Nu kom Mikaela, puss på det.

tisdag 26 februari 2008

hahaa,

Så jäkla klockren helg jag har varit med om. Jag är rent utsagt galen.. Sket i skjutsen hem till Hallsta och vakna upp hos ngn jag var på efterfest hos. Haha, sov på ngn jäkla soffa fick nästan nackspärr. Men jag hade grymt kul! :D

Nu är det tisdag och jag har inte gjort ett piss. Eller jo, haft lite spa med mig själv. :)
Ska snart dra till boxningen. Det regnar och det ger mig ångest, jag vill inte göra nånting.
Men puss nu!

måndag 18 februari 2008

How should I be.

Här sitter jag och glor, orkar knappt hålla ögonen öppna. Men "blogga" ska jag!
Jag fick en liten tankeställare här på kvällen. Fan va olika människor man möter i sitt liv och umgås med. Vissa mer än andra, men träffar och lär känna. Helt galet egentligen..
Jag är glad för det.


Jag har helt seriöst inte ett skit att skriva. 
Jag ska iallafall nu gå och ta en sista kvälls rök sen gå och lägga mig och läsa.
Puss på det!

Imorgon ska jag ta en lång skitsnacks fika med Mikaela och bara snacka bort flera viktiga minuter. Sen ska jag umgås och härja runt med solstrålarna Aleks, Franken och fuucking Leivo! 


Go´natt.

L for fucking love. / S.

söndag 17 februari 2008

livet.

En sak ska du veta, att för mig kommer du aldrig att betyda något. Jag vet att du aldrig kommer läsa det här. Men så mycket som du har sårat en person som älskar mig mer än allt på den här jorden. Du aldrig aldrig vara en del i mitt liv, jag vill inte veta av dig. Ärligt talat så hatar jag dig. För jag vet att hon kommer göra den rollen som du har mycket bättre. Du är en person som jag inte ens vill ge en chans, för du är patetisk. Det är så synd om dig, men jag vägrar tycka synd om dig. För jag tänker inte hjälpa dig som alla andra, alla ger dig chans på chans men jag vägrar. För vad du än gör, så är det att såra. Du har sårat mig två gånger och jag vet att du inte kommer ihåg det, men då förlora du allting hos mig.
Vad har du gjort i ditt liv som du är stolt över? Du ska veta en sak, du har gett liv till en otroligt underbar människa. Men du uppskattar inte henne alls, eller bara när hon ger dig pengar eller liknande. Jag hatar dig, så mycket.
En sak ska du veta,
att hade du varit en normal person som jag hade tyckt om hade du varit stolt över henne.
En sak kommer du aldrig att bli för mig, det är de som jag egentligen ska kalla dig mormor.

Mormor, för mig är du död.






"Vi vill ge dig vingar att flyga med.
Vi vill ge dig rötter att växa med,
vi vill ge dig hela världen som spelplan.
Vi skulle plocka ner stjärnorna åt dig om vi kunde.
Du är mitt allt." - Mamma


Jag älskar dig över allt på jorden Mamma. Du är den bästa vän jag har och någonsin kommer få. Jag kommer aldrig någonsin att lämna dig eller sluta älska dig. Utan dig klarar jag mig aldrig..
Jag ska ta mina vingar som ni ger mig och flyga över världen och skapa mig ett liv som du kommer bli stolt över. För mig är du allt, allt som jag vill bli.
Du är min förebild och jag är så stolt över dig. Att se dig leva ditt liv som du gör det gör mig stark!



Just nu, känns allt lite tungt. Men jag ska hålla huvudet högt och lämna mina misstag bakom mig. Nu är det framtiden som gäller..
Jag kommer få/har rötter att växa med och vingar att flyga med.

Jag älskar er, ni som finns där när jag faller. Ni kommer aldrig vandra ensamma.



/
en berörd S.

torsdag 14 februari 2008

rest in peace.

Det är helt sjukt, ofattbart. Att en person bara kan slitas ifrån världen sådär. Du var det inte värd, du skulle ha fått leva livet som vi andra kommer få göra. Men du får vaka på oss alla, se till att allt går bra. Du var sån underbar person även fast du kunde få fnatt ibland, men fan du var inte värd det här. Nu när du fått egen lägenhet och börja göra den fin.

Rip, Emil.


'Vi kan bara lära oss en sak av det här, eller jag. Nu är det dags att uppskatta mäniskorna i våran omgivning.

Jag lämnar resten tomt, för det är så det känns just nu.
Men det är bara gå vidare.

Your words make me whole again..

Sitter i skolan och jobbar med att göra en logotyp. :) Kul! Är klar så jag sitter och tar det lugnt..
Lyssnar på Takida och njuter lite utav livet. Länge sen jag kände att allt var rätt så hysat. Jag vet att det är för att solen lyser, och likadan mitt leende. Rätt så egoitsikt sagt.. men det känns så. :) Jag har hela mitt liv framför mig och all tid i världen att göra det jag vill, med precis alla förutsättningar som behövs. Jag är egoistisk, men man måste och får vara det ibland.

Alla hjärtans dag, en överskattad dag känns det som. Vafan, om man inte får någon ros eller chokladask är man inte älskad då? Jo, klart man är. Någon finns det som älskar en, helt klart. Men om man inte ger en person man älskar något visar man inte det då? Jo, men kanske inte i presenter. Så, jag skiter faktist i vad det är för dag i dag. Jag kan ge någon jag älskar en ros en annan dag. Det betyder mer då än vad det gör idag. För idag ger man tror jag bara ger för att ge. Man älskar väl personer alla andra dagar än bara idag, alla hjätans dag.

Bitter jag låter, nu kommer säkert folk tro att jag skriver sådär bara för att jag inte har eller kommer att få nånting. Klart jag vill ha nånting, men jag klarar mig precis lika bra utan. En kram och min dag är räddad. :) Men jag vet att jag har rätt, en gång för alla.

Jag hoppas att mitt liv, vardag och hurmör kommer vara som jag känner mig nu.
Glad och sprallig, härlig känsla..


Puss på nästan allt nu! :)
Sommarn är snart här vänner och då jävlar, denna sommar ska bli såå braaa.




L, mina vänner.. for love. / S

Och ha en bra alla hjärtans dag! hah.

tisdag 12 februari 2008

I need you in time.


Det finns verkligen vackra saker på den här jorden,
Sedan finns det saker och mäniskor som förstör dom.
Men ni kommer aldrig kunna förstöra det som är vacker för mig.

Don´t mess around..

Jag vill inte höra vad du har att säga hela tiden, jag vill inte veta dina åsikter.
För jag är trött på att låssas som jag bryr mig. Jag är trött på att se ut som att jag bryr mig om vad du säger. För hälften av det du säger är bara värdelöst crap!
Men endå kan jag inte sluta bry mig, för jag vet att jag egentligen tycker om dig. Men just nu är det bara lite jobbigt.. för du har "gjort bort" dig. Men nästa gång du öppnar din käft för att komma med din komentar och åsikt. Tänk före då hellst, så slipper du dom situationerna du hamnar i så ofta!

Sitter i skolan för övrigt och håller på med en photoshop uppgift, mer skoj än tråkigt faktist! :)
Soooo, work it sister!









L my friends, for love. / S





Mikaela, tack för att du accepterar mig och mina brister som ingen annan.

tisdag 5 februari 2008

Ride on..

Nyss bestämt mig för att lära mig att hålla käften. Sluta klaga, sluta sitta och säga hur tråkigt och jobbigt allt är.
Ska hålla käften och jobba på ist.

Just nu vill jag bara ta en varm choklad och en efterlängtad cigg.
Sitta och snacka skit i flera timmar..


hejdå.

onsdag 30 januari 2008

ge mig piller,kaffe&choklad.

Ge mig något som får mig att orka. Jag har ingen lust,vilje eller ork just nu.
Jag vill bara lägga mig i fosterställning och gråta, eller åka hem och lägga mig och läsa en bok och sova bort allt. Precis allt..

Jag har engelska från 13:00 till 15:30. Dööööööööööd åt det..
Men efter jag tagit mig igenom det ska jag hem. Vara ledig i hela 4 dagar och göra allt precis som jag vill.





fuck.

måndag 28 januari 2008

.

Nu kommer jag bara skriva ut allt jag känner, så ni behöver inte läsa om ni inte gör det som tidsfördriv eller något. 


Känslan jag har i kroppen nu gör mig rädd. Jag tror jag är nära en kollaps av något slag. Vad ska jag göra. Jag vill inte säga att det påverkar mig men det gör. Grymt mycket.. tårarna är nära. Men jag har lovat mig själv och mamma att inte visa något. Men vafan, jag har mått så bra på sistone. Så otroligt bra. När jag väl kom över dom starka känslorna för Erik och bestämde mig för att gå vidare så rullade allt på som fan. Men nu händer saker som stoppar pinnar i hjulet, och det gör så ont. För jag vill inte hamna där nere igen! Jag vill vara glad, jag vill vara Stina. men hur ska jag kunna orka när allt annat bara känns jobbigt. 
Jag vill inte att du/ni ska få påverka mig för det är bara fjantigt. Men det är jobbigt, det känns och jag kan inte undvika det. Jag älskar och träna, idag när jag kom hem och gick ner i källaren för att träna lite så började jag. Höll på i en halv timme kanske, sen gick inte. Det tog verkligen stopp jag kunde inte fokusera. Jag börja skaka och helt plötsligt kom gråten.. jag bara satt där å grät och skakade. Jag tog mig i kragen gick upp och tog en cigg, och helt plötsligt var allt lugnt. Men vad grät jag åt? Jag vet inte själv. Just nu börjar jag tvivla på mig själv igen. Tvivla på allt! 
6 kilo lyckades jag gå ner, sen är jag dum i huvudet och börjar att äta skit igen. Vart är jag nu? Jo lika stor igen. Det är nog jag själv som sätter pinnar i hjulet på mig själv. Det är nog jag som aldrig uppskattar något, jag vet inte. Jag vill bara ha någon att prata med. Någon som inte känner mig som aldrig har dömt mig för något misstag jag har gjort. Någon som inte vet vilka misstag jag har gjort som inte vet vad jag ångrar. Någon som kanske kan förstå sig på mig. 
Jag vet inte längre vem jag kan vända mig till, för just nu. Precis för ögonblicket så är jag så ensam så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Men jag vet att jag inte är det.. men just nu är jag det!

Jag, jag, jag.. precis. Jag, vadå?
Inget att komma med.









"Om du har problem, skaffa dig större."




Love /S.


söndag 27 januari 2008

Feest.

Igår var jag helt klart gladast, fullast och drygast. Så ska det vara..
Grymt full när jag kom hem. Helt perfekt lördag.

Det jobbiga är väl nu, mår som en avdankad kossa och kommer inte ihåg allt för mycket från igår. 


Precis som en helg ska vara. 

Puss på det!

fredag 25 januari 2008

Sail away whit me honey.

Jahaja, åter igen en dag har gått i mitt otroliga liv. Härligt!
Hade omprov i matte på allt typ kl 08.30 i morse gick helt okej tror jag. Sen var det rast till 12 så då skrev jag lite på hemtentan och gjorde klart PowerPoint uppgiften. Efter lunchen kom chefredaktören från Vlt och gav oss respons på våra tidningar. Trevkig filur, men jag vart lite rastlös efter ett tag. Sen var det fixa det sista på hemtentan och sen bara skicka iväg. Otroligt skön känsla! Sen gav jag mig ner mot stan för att möta Mikaela och Sandra på Stugan, där vart det firande med en kladdkaka. (A) Vi gick därefter till Disigntorget och köpte present till Emil.
Sen hemåt med tåget, mamma hämtade upp mig och vi satt och pratade. Jag älskar ju henne så mycket!

Vid 17.16 åkte jag till träningen. Inte någon speciellt rolig träning, men skönt att röra på sig.
Efter den älskade duchen och mat i magen åkte jag hem till Fia. Vi kollade på Let´s dance och lite på Troja. Vi åt otroligt goda chips också.. När vi låg och kollade på Troja så somnade vi båda två och efter ett tag väcker hon mig för att hon vill gå och lägga sig. Då var det bara att ta sig i kragen och börja traska hemåt. Mötte Azer och Aki på vägen, så jag följde med till någon "lokal" där Adam och Matte med flera var. Pratade med Grabbsen ett tag sen gick jag hem och nu sitter jag här. Ska gå och lägga mig i min älskade säng. :)


Nu gäller det att TAGGA inför imorgon. Det blir match sen hem till Mixx och mysa lite. Sen vidare på fest och kanske slutar ute vid Borgby men det visar sig! :)

Men jag ska ha så jävla kul imorgon och full ska jag bli. hah!
Glömma allt för en stund och bara leva i ögonblicket. Ååh, härligt!




Tack, Mikaela för att du räddar mina dagar ibland. You are my workingclass Hero!

[L] for love.





en ska till, idag fick jag en fråga av min Mamma;
-Är det bra att vara Stina ibland?

- Det är det alltid, men just nu förutom allt onödigt skit. Så är jag på toppen.

Så som min Mamma lös upp då, det ger mig kraft i en vecka.

torsdag 24 januari 2008

Creating my own prison.

So i held my head up high.





Nu ska jag ta tag i mitt liv. Jag ska gå ner och göra äggmackor och plugga gärnet.
Sen vid halv 9 ska jag ta hand om mig själv och unna mig en efterlängtad solning. :)
Dö, äckliga hemtenta! Den ska vara inne imorgon och jag har bara skrivigt 1 av 3 frågor.
PANIK! men jag får skylla mig själv.


plugg.plugg.plugg.plugg.plugg!






[L] for love.

tisdag 22 januari 2008

So why don´t you slide?

Här sitter jag igen, med miljoner saker att göra egentligen. Men som vanligt kommer min lathet krypande så här efter skolan. Suget av att göra absolut inget som har med skolan att göra.. Utan bara göra saker som jag vill göra istället för att måste. Men jag vet att samvetet och axlarna skulle vara så mycket lättare efter att ha gjort alla skol måsten. Men jag skjuter upp allting istället. Åååh! Bra jobbat, Schtin.



Jag slutade ca 10 över 1 och vad gör jag? Jo sitter här i skolan och gör ingenting. Jo retar mig på de patetiska livet som terrar mig på bilddagboken, jag vill bara säga: kom och döda mig då istället för att säga saker men inte våga göra nått. Skulle jag träffa dig och fråga dig vafan du håller på med skulle du nog inte ens våga säga majs. För du ser mig i ögonen, och då blir du nog feg ditt äckel. Jag älskar ju verkligheten och livet när folk håller på såhär. Om du tror att du kommer trycka ner mig så kan du ju bara glömma det direkt. Jag skrattar åt dig!
Något positivt ska ni få höra nu, jag ska fan uppskatta något nu så ni slipper läsa negativa saker hela tiden.
ehm, jag ska sända radio kl 5 därför sitter jag kvar här. Det ska bli rätt så kul, inte speciellt taggad men ska bli skoj iaf. Hoppas jag.


Nu ska jag gå och ta en tagga till cigg, lyssna på Creed och snacka skit med Mikaela.




Hejdå, L for love.
Förlåt Mkea.

torsdag 17 januari 2008

Jag vill bara gråta just nu, bara lägga mig ner och gråta. Jag är blek,ful och har ont i höfterna.
Så enkelt är det.

måndag 14 januari 2008

StinaStinaStinaStinaStina

Idag har jag rört på mig, först på idrotten körde rätt hårt sen match.
stolt över mig. Ja!


Jag vill inte längre, jag tycker det är jobbigt. Ensam? Ordet är ju till och med deprimerande..


Inget och skriva, helt värdelöst.

söndag 13 januari 2008

Jag är stark nog själv, vindarna vänder.

Nu sitter jag här igen och har ångest. Ångest för att jag inte har gjort hemtentan som ska vara inne den 25. Men jag kan bara skylla mig själv!

Igår var det en helt konstig dag, den var bara konstig. Idag har jag bara moffat och kolla på rulle med mamma och min kvinna.
Min kvinna sov hos mig i natt, mysigt. När vi vakna låg vi kvar i sängen typ 2 h och det var så jävla mysigt och kung. lycka.















Brinn historia, brinn!

lördag 12 januari 2008

ååååååh..

Snälla gud, ge mig styrka.
Det här är jag i ett nötskal.





Hur ska jag få dig att se mig?

fredag 11 januari 2008

männsikor.

Jag har sett så många olika människor. Varför lägger vi aldrig märke till vad vi ser? Varför låter vi allt bara passera.

Jag har sett människor som levt helt helt "vanligt" liv, men mått så dåligt ändå.
Jag har sett människor som levt ett liv som en dag är helt borta och allt bara går sönder.
Jag har sett människor som kallar mig saker som hora men är så svaga att dom inte kan stå för det och se mig i ögonen.
Jag har sett människor som en gång sagt att dom älskat mig men sen ändå huggit mig i ryggen.
Jag har sett människor som lämnat mig för att sen komma tillbaka.
Jag har sett människor som jag har sett upp till bli knarkare.
Jag har sett människor vars liv jag aldrig skulle klara av att leva.
Jag har sett människor bli överraskade och förvånad över vem jag är.
Jag har sett människor..


jag har sett. Men jag har ändå sett så lite.
Men har jag någon gång försökt förstå? jag vet att jag har gjort allt i min värld att försöka förstå. Om jag tänker efter hur bra känner jag mina vänner? Hur kommer livet bli för vissa personer som jag redan är orolig för?
Men det som är jobbigast av allt är vilket stöd är jag och har jag varit. vilket stöd kommer jag att vara?
Jag tänker lägga märke mer och försöka bry mig och stötta alla mer.



Klockan är 02.49 och börjar seriöst undra vad det är som händer med mig!
Jag hatar dom här tankeställarna som kommer ibland. Fan!













Vem är jag?